Madda wundong gurrung na wäddäk (13)

Domïce De Doruco Moye (Moräkuc 4:1-9, Loka 8:4-8)

1 Ï thängki theng thethe Yecuwa bonyagok däbäk ändawuwang agonängok cïk odännok Yuwe. Wurïdena thäntok the wuräk wüyik gättïng thappïttagode nanulluk agengdeng onängok cïk amïyagoyok. 2 Oꞌrämïna ongokpeng bonyagok ï därämbik deno ngïräk agonängok cïk. Wurïdena thäntok the wuräk athwuk thogak othoro no gäꞌrädäk ge gärägang ge yuwe. 3 3Wurïdena ongokpeng bïꞌrekïkekeng rong rüyik ängäng domïce äna,“Boya berek bogüyogok thängki therek agonyago dottäk duwenge mütheräk.” 4 Oꞌrämïna maung memema ongokpeng bogak [wunge, oruco] moye me mütheräk ïttäk, mütheräk merek mabode no guꞌru ge gaddäräk, wurïdena waꞌräbe wathok agikko änzïk.” Moye merek mabode näthappu thega mädok meng, nana nämuräk nädagak nang nüyik. 5 Moye meng meme mogädeyode nang obuyo gäre gäre gaka thappu thädanak nämuräk nang nüyik. 6 Oꞌrïna maung memema thängki thommode agogäꞌre mütheräk änzïk gaka rägak reng rädarabok cïk ï nämuräk. 7 Moye merek mabode ï yoꞌrägik ye räci ï debük, wurïdena moye meng meme mobuyode ï räci, oꞌrïna räci rogäꞌrïnttïnyode. 8 Oꞌrïna moye merek mabode ï nämuräk nerïng, moye meng meme müyigak agoꞌrïya nyäguräk dümmek (100), ga merek oꞌrïya gurrung thäguncuk na gurrung gulluk (60), na merek oꞌrïya gurrung gäddäk (30).” 9 Oꞌrïna obadï bebe benu wenüng weꞌrak agogäcigok.

(Moräkuc4:10-12; Loka 8:9-10)

10 Wurïdena wällore wathïnok Yecuwa agengdeng omoyok äna,“Oungbeng bayïꞌrekïke geng ängäng domïce onayïnï? 11 Yecuwa boräbïcek äna,“Gaka roga äna onongdeng dïthïgagägode duꞌrang de daꞌrädang de Gänzï äna onongdeng dänna. Oꞌrïna ogengdeng dädayïthïgagägode. 12 Oꞌrïna obadï bebe benu bïyayïthïgok orenang, oꞌrïna obadï bebe bädanu bïyammägagägok ängäng buräk bebe benu bayïthek.

13 Oꞌrïna gaka irri reng roga ïnaneng, oïngbeng bayïꞌrekïke geng ängäng domïce gaka ogengdeng dïthämäng cïk, oꞌrïna ogengdeng dädayïthämäng ogengdeng dogäci oꞌrïna dädagäcithik na dodämathïk.

14 Oꞌrämïna rothodägagägode ïgageng gayïka dïꞌrïgïgagägo de Ccaya dothodode äna,“Onongdeng dogäci oꞌrïna onongdeng dodäma rong reng, onongdeng dawurrïgok cïk oꞌrïna onongdeng dädayïthämäng. 15 Gaka mägik me wuräk iwwi weng moga woꞌring na wenüng wïweng woga wüncük, ogengdeng damäthikode gik dädanareng äna daꞌrämethïk ängäng gik gïgeng, ogengdeng dagäcigothïk ängäng wenüng wïweng na dänna rong ängäng mägik mïmeng, oꞌrämïna roga äna oïngbeng barägutho geng. 16 Oꞌrïna dorïnyanang dïdong gaka gik gïgong gïthämäng cïk, na wenüng wïwong wogäcithïk. 17 Gaka oïngbeng bamonong ithecak äna,“Wïꞌre wüyik na wuräk wüyik wethorigok cik wonagareng äna weꞌrämek rong rerera onongdeng dïthämäng, oꞌrïna ogengdeng dädamüdek oꞌräme, na ogengdeng donagareng äna degäcigode oꞌrïna ogengdeng dädamüdek ogäcigigok. 18 19 *Domïcïgo De Buräk Beyak mütheräk* (Moräkuc 4:13-20; Loka 8:11-15) 18Gäcigude nong rong re domïce de boya.}19Obadïyeng dede degäcigok rong re daꞌrädang de Gänzï ga ogengdeng ädänna doga gayïka moye meme mïyabode no guꞌru ge gaddäräk athäjibäk atho agommokeng rong rerera ogengdeng donak no mägik mïmeng. 20Oꞌrïna moye meme mïyabode [näthappu thega mädok meng, no näthappu thega nänzï neng] moga wuräk wewe wegäcigode rong re Gänzï agengdeng oräbo ängäng [dowuwïya no watha, dokäꞌrïko]. 20 21 20Oꞌrïna moye meme mïyabode [näthappu thega mädok meng, no näthappu thega nänzï neng] moga wuräk wewe wegäcigode rong re Gänzï agengdeng oräbo ängäng [dowuwïya no watha, dokäꞌrïko]. 21Oꞌrïna gaka rägak reng rogak rädarabok cïk ïrrïng, moye monängodethïk thïk thotteng. Oꞌrïna maung memema ogengdeng dïnynyode dijega däkäna donängïgïnok rong re Gänzï däriꞌri, agengdeng obaꞌrikek rong re Gänzï. 22 23 22Moye mïyabode näthappu thenu räci nang thoga buräk bebe begäcigode rong re Gänzï agorabo, oꞌrïna donareng waräbü we thappu na dothiräk waräbü na dokäꞌrïko gatha dogäꞌrïnttïnyode dorïye dïdung de Gänzï. 23Oꞌrïna moye meme mïyabode näthappu therïng moga buräk bebe bagäcigok rong re Gänzï agoroyik ängäng, agoꞌrïya nyäguräk nyüyik, dümmek dulluk(100) na nyerek gurrung thäguncuk na gurrung gulluk (60) nyerek gurrung gäddäk (30). 24 25 26 24Ongokpeng bomode geng domïce derek gämme damo äna,“Daꞌrädang de Gänzï doga gayïka buräk bebe buweng moye merïng ïttäk gïgung. 25Oꞌrïna maung memema buräk bonyagok ïndde, rümi rïrung rathok agänduwenge[doyeng de mütheräk, naꞌro, nïkkïng] yoꞌrägik ye mütheräk ïttäk ongokpeng na ändonyago.26Oꞌrïna maung memema mütheräk mobuyok agorädda agoꞌrïya nyäguräk, wurïdena [doyeng de mütheräk, naꞌro, nïkkïng] dobuyok ngokäme. 27 28 27Oꞌrämïna boyego be thobong thenu gäbong bathok agomoyok äna,“Thobong, oungbeng bädawungek moye merïng ïttäk gïgagang ngaa? [Doyeng de mütheräk iddi deng dathok ängäng gïthung? nana Yecuwa. 28Ongokpeng bomodok äna rümi reyegok ngäye ingngi ngeng.” Wurïdena boyego bomodok äna,“Oungbeng bonarening äna oingdeng danyago doyacïk aa? 29 30 29Oꞌrïna ongokpeng bomodok äna,“Onï, gäyïnong gagobuyo nanulluk ängäng mütheräk gaka naa onongdeng dayacïk anongdeng ïyayacïk ängäng mütheräk. 30Gäyïnong gagobuyo nanulluk ängäng mütheräk agïyaro yo thïk the dogetho, na maung memema thïk thathok the dogetho, oïngbeng bïyamok wogetho agappäppïttok [doyeng de mütheräk, naꞌro, nïkkïng] nanulluk mäntük mäntük agengdeng ogäꞌre, oꞌrïna ga ogengdeng appäppïttïdïng mütheräk agengdeng wünïnoyïng ï thäyïk thïthïng. 31 32 31MOngokpeng bomode geng domïce derek gämme dabïyäk damo äna,“Daꞌrädang de Gänzï doga gayïka thik the garedeng thethetha buräk bommok aguwenge ïttäk gïgung. 32Thik the garedeng thoga thotteng gättïng oko no gik ge nyäguräk nyo gïja agwuk. Oꞌrïna maung memema thüyigak agodeka bïja büyik gättïng oko no gïja agwuk änzïk. Oꞌrämïna waꞌräbe watho agumoko ï wangaräng weng. 33 33Ongokpeng bomode geng domïce derek gämme damo äna,“Daꞌrädang de Gänzï doga gayïka mäꞌrägüräk memema buräk babayï [agodäräbok, agayïꞌro] ängäng nyälläk agoꞌrära.” 34 35 34Yecuwa bïꞌrekïkek thäntok the wuräk thittik ängäng domïce iddi deng, ongokpeng bädämode geng rong rere rädaga ängäng domïce. 35Ongokpeng bonängode irri reng mik, angokpeng änanna othodok rong rere remägagägok ängäng bïꞌre äna,“Oïngbeng bïyawanzek dong dïdïng ängäng domïcïgägo, oïngbeng bïyagene rong rere [reyüwok, redämagok] ändo maung memema [bonda bobuꞌrok änzïk, bonda borägodethïk, thappu thorethïgok änzïk] be thappu. 36 37 38 39 Domïcïgo De Doyeng De Mütheräk Däganzagïno 36Wurïdena maung memema Yecuwa bonyagok wüddano thänttok the wuräk wittik gagonyago dawuwang. Wällore wathïnoyok agengdeng omoyok äna,“Däganzining domïce de [doyeng de mütheräk, naꞌro, nïkkïng] mega ïttäk.” 37Oꞌrämïna ongokpeng bobärïcek agomokeng äna,“Buräk buwengek moye merïng boga Thäguräk Thabaräk The Buräk Bonyi. 38Gäyäk goga thappu, moye merïng moga wuräk we daꞌrädang de Gänzï, oꞌrïna doyeng de mütheräk doga wuräk wegidäk. 39Rümi ruwengde yik roga wuräk wegidäk, dogetho doga thïk the diꞌrok cïk de thappu, wogetho woga Mälleka. 40 41 42 43 40Oꞌrämïna [doyengoung, däberük] dappïttagägok agogäꞌrïgo ängäng dïk maung memema thappu thiꞌrodethïk. 41Thäguräk Thabaräk The Buräk Bonyi thïyadinyok mälleka mïmung, ogengdeng dïyappïttagok wuräk awuk änzïk agengdeng oꞌräme wuräk weyegok ngäye ngegidäk wädamakode daꞌrädang de Gänzï, agengdeng odinyokeng däbäk änzï daꞌrädang.42Agengdeng ïyarokeng ï thäꞌrok ï dïk. Nana dogerre na dorägo gänyik dïyaga. 43Wurïdena wuräk wethorigok cik wïyaga gayïka thängki thabüro ï daꞌrädang de bädeng bïbeng. Obadï bebe benu wenüng weꞌrak äna bagäcigok agogäcigok. 44 45 46 44Oꞌrämïna gämme daꞌrädang de Gänzï doga gayïka babü benu thägeyak thimmäng boyüwigok ïttäk, a buräk berek atho agïnynyok agändoyüwe. Na gaka ongokpeng bogak bokäꞌrïkïnok gättïng a ongokpeng onyago dogecek waräbü wïwung däbäk awuk angokpeng änanna ogeyo gäbong geng gege. 45Däꞌrädang de Gänzï ngokäme doga gayïka bogece baganzok wegang wenu thägeyäk thimmäng. 46Oꞌrämïna maung memema ongokpeng bïnynyode wegang wenu thägeyäk thimmäng, ongokpeng bonyagok agogecek waräbü däbäk awuk wewewa ongokpeng bonak agänana ogeyo wegang weng wewe. 47 48 47Däꞌrädang de Gänzï ngokäme doga gayïka [gomäk, roräk re thärägak, thärägak] thorägode ï ngaꞌru agappïttok räbäk re waräbü awuk änzïk. 48Moung memema thäppade agengdeng odok cogärägang agengdeng onängok cïk agengdeng [odibo, othämo ]waräbü änzik werïng ga ogengdeng oppärigok waräbü wegidäk babauthäk. 49 50 49Oꞌrämïna gayïka rïyaga mik maung memema thappu thiꞌrode thïk. Mälleka bïtho agoppïyo wuräk wegidäk änno wuuräk wethorigok cik, 50Agorekeng ï thäꞌrok ï dïk nana ogengdeng dïyagerre na orägo gänyik gïgeng.” 51 Yecuwa bomode geng äna,“Onongdeng dännak irri breng arwuk gaa?” Ogengdeng domodok äna Engee, Gäꞌrok.” 52 Wurïdena ongokpeng bomode geng äna,“Oꞌrämïnong wännïne we nädumïk na bännïke be daꞌrädang de Gänzï ge noꞌrïräk doga gayïka buräk berek be dawuwang bebe bethukok babü benu thägeyäk thimmäng bïyathe bodekak bibe.” 53 Wurïdena maung memema Yecuwa bothodode ïꞌre ängäng domïcïgo iddi deng angokpeng onyago änno gayïk geng gege. 54 Maung memema Yecuwa bathok noddok bïbung, ongokpeng bännïkekeng no gayik ge dappïttagok nang dïdeng, oꞌrämïna ogengdeng dogak dollïgode rong agengdeng omo äna,“Buräk babaräk ippi beng bothukok dännathïk iddi deng ängäng gïyethung na dobora dededa ongokpeng oyego ängäng?” 55 Bädaga thäguräk thabaräk iththi theng the bothiꞌrek wereng cïk gaa? Bädaga obäneng bïbung ippi beng bïkka äna Moriyong ngaa? Na obang ngeng dïdung dïyaräk Nyaguk na Yucï na Cämang na Yawüza aa? 56 Bädaga obang ngeng dïdung dïyayï, iddi deng dededa ogengdeng adwuk änzïk dega ängagecong ngaa? Wurïdena buräk babaräk ippi beng bayïnnyok waräbü iwwi weng ängäng gïyethung? 57 Oꞌrämïna ogengdeng dogak dobäꞌrïcïgode ängäng Yecuwa. Oꞌrïna bomode geng äna,“Bïꞌre berek billa berïnyïgok ängäng wuräk we noddok bïbung na ängäng wuräk we dawuwang dïdung. 58 Wurïdena ogengdeng ïnaneng dädagak docode wumeräk werek we damïk derïng düyik gaka ogengdeng dogak dädarocik.